Val av byggnad i vårdvalet!

Från och med årsskiftet kan sörmlänningarna själva välja den vårdcentral de vill gå till. I dag presenterade landstinget de vårdcentraler som godkänts inom Hälsoval Sörmland.
Sammanlagt kommer 24 vårdcentraler att erbjuda sina tjänster till länets invånare. Det är både privata och landstingsdrivna vårdcentraler som godkänts. Fyra är helt nya och åtta drivs i privat regi.
Information och en blankett för att fylla i sitt val och en lista över de valbara vårdcentralerna kommer att skickas hem i brevlådan under första veckan i december.
Ekuriren publicerar hela listan redan i dag.
Valbara vårdcentraler
Följande vårdcentraler är valbara inom Hälsoval Sörmland
Eskilstuna kommun
Vårdcentralen Ekeby Achima Care AB
Vårdcentralen Fröslunda Offentlig
Vårdcentralen Kungsgatan Offentlig
Vårdcentralen Skiftinge Offentlig
Vårdcentralen Smeden Smedhälsan
Vårdcentralen Torshälla Offentlig
Vårdcentralen Tunafors Offentlig
Flens kommun
Vårdcentralen Flen Vita Vård (upphandling pågår)
Vårdcentralen Centrum - Vårdcentralen Flen AB
Vårdcentralen Malmköping Offentlig
Gnesta kommun
Vårdcentralen Gnesta Offentlig
Katrineholms kommun
Vårdcentralen Sandbäcken/Lövåsen Offentlig
Vårdcentralen Nävertorp Offentlig
Nyköpings kommun
Vårdcentralen Bagaregatan Offentlig
Vårdcentralen Ekensberg Offentlig
Vårdcentralen Stadsfjärden Praktikertjänst (upphandling pågår)
Vårdcentralen Åsidan Offentlig
Oxelösunds kommun
Vårdcentralen Oxelösund Offentlig
Strängnäs kommun
Vårdcentralen Familjedoktorerna Familjedoktorerna i Strängnäs AB
Vårdcentralen Kyrkbacken Företagshälsovården i Strängnäs AB
Vårdcentralen Mariefred Offentlig
Vårdcentralen Strängnäs Offentlig
Trosa kommun
Vårdcentralen Trosa Offentlig
Vingåkers kommun
Vingåkers Vårdcentral Vingåkers Vårdcentral AB
Från årsskiftet kan sörmlänningarna välja den vårdcentralsbyggnad du vill gå till.
Landstinget har godkänt vilka vårdcentralsbyggnader som finns inom Hälsoval Sörmland.
Sammanlagt 24 vårdcentraler kommer att erbjuda sina tjänster både på entreprenad som förvaltningsdrivna. Fyra är nya och åtta drivs på entreprenad.
Information och blanketter över vilka byggnader som kan väljas har sänts ut. Så nu är det bara att välja och chansa på att det blir bra. Ditt val skapar de ekonomiska förutsättningarna för vårdcentralerna som du därmed tillför din vårdpeng.
Vad du sedan har att förvänta av vårdcentralen är mer i dunkel då du inte vet vem som kommer att möta dig vid ett besök.
Det som saknas i vårdvalet är att du som kund ska kunna påverka, nu är valet mer en hantering av medel till respektive aktör.
Följande vårdcentraler är valbara inom Hälsoval Sörmland
Eskilstuna kommun
Vårdcentralen Ekeby Achima Care AB
Vårdcentralen Fröslunda Förvaltning
Vårdcentralen Kungsgatan Förvaltning
Vårdcentralen Skiftinge Förvaltning
Vårdcentralen Smeden Smedhälsan
Vårdcentralen Torshälla Förvaltning
Vårdcentralen Tunafors Förvaltning
Flens kommun
Vårdcentralen Flen Vita Vård (upphandling pågår)
Vårdcentralen Centrum - Vårdcentralen Flen AB
Vårdcentralen Malmköping Förvaltning
Gnesta kommun
Vårdcentralen Gnesta Förvaltning
Katrineholms kommun
Vårdcentralen Sandbäcken/Lövåsen Förvaltning
Vårdcentralen Nävertorp Förvaltning
Nyköpings kommun
Vårdcentralen Bagaregatan Förvaltning
Vårdcentralen Ekensberg Förvaltning
Vårdcentralen Stadsfjärden Praktikertjänst (upphandling pågår)
Vårdcentralen Åsidan Förvaltning
Oxelösunds kommun
Vårdcentralen Oxelösund Förvaltning
Strängnäs kommun
Vårdcentralen Familjedoktorerna Familjedoktorerna i Strängnäs AB
Vårdcentralen Kyrkbacken Företagshälsovården i Strängnäs AB
Vårdcentralen Mariefred Förvaltning
Vårdcentralen Strängnäs Förvaltning
Trosa kommun
Vårdcentralen Trosa Förvaltning
Vingåkers kommun
Vingåkers Vårdcentral Vingåkers Vårdcentral AB

Verkligheten har alltid rätt!

De fyras gäng i Alliansen har svårt när alla vill stå längst fram i strålkastarljuset! Nu har ett parti de tunga posterna och vad blir det över till de små? Möjligen blir det en fråga om KD byter plats med SD. På så låg nivå ligger den politiska klarsynen.

Det är tämligen troligt att just SD tar sig in i riksdagen. Det försök som görs att samla de små demokratiska partierna utanför riksdagen ser ut att få förhinder. Piratpartiet vill gå själv och Junilistan verkar tveka. Det som ändå är glädjande är att FI, SPI, Pensionärspartiet och sjukvårdspartierna i någon form av sammverkan kan tänka sig att utmana de etablerade partierna.

De etablerade riksdagspartierna har i mångt en tämligen likartad syn på de flesta frågor. De små skillnader som finns kan överbryggas. Är medborgarna trötta på likformigheten kan då SD eller något trovärdigt utmanaralöternativ bli ett val. Att det var nära mellan Pirateranas och SD väljargrupper visade Europavalet 2009. Att samma förhållande skulle råda mellan SD och en allians av småpartier är inte troligt. Piraterna slåss om SD väljare medan ett alternativ skulle ta kampen mot den breda väljarkåren.

Hoppet står till att Schyman på riksnivå kan sy ihop en allians som står på flera ben och som med trovärdihet kan utmana spärrarna till riksdagen! Samarbete för en allians pågår i Sörmland. Vi får sätta vårt hopp om förändring till nya politiska grupperingar.

Mihkel Nõmm

Det fria vårdvalet i EU kan bli kostsamt!

Det fria vårdvalet i EU kan tyckas som en positiv utveckling för patienten men kan få oacceptabla konsekvenser för ländernas sjukvård. Tyvärr kan inte hälso- och sjukvård betraktas som en tjänst som säljs på en marknad.

Marknadstänkandet bygger på att den enskilde väljer vilken vara man vill köpa men sjukvård är inte en valbar vara på en marknad. Den som är sjuk kan inte välja utan har ett behov av vård. Sjukvårdstjänsten betalas med skattepengar och att låta individen ta över fördelningen strider mot likabehandlingsprincipen. Med tilläggsförsäkringar eller egna omkostnader puttar man andra längre bak i kön. Vårt svenska system med sjukvård på lika villkor och efter behov, förutsätter att våra sjukvårdsresurser fördelas till de vårdområden där behoven finns. Då kan inte billigt flyg från Skavsta lösa sjukvårdens köer.
Alla ska ha samma rätt till sjukvård och det ska inte vara ekonomin som bestämmer. Är någon mycket sjuk hur är det då tänkt att individen ska flänga runt i Europa? Ett nationellt sjukvårdsystem som inte har kontroll över hur pengarna används, förlorar möjligheten att styra resurserna dit behoven finns. Alliansen är stor förespråkare av valfrihet men det blir ingen valfrihet om det blir ett tvång för andra. En valfrihet kräver att det finns något att välja. Och vem väljer att bli sjuk? Det var aldrig avsikten att hälso- och sjukvården skulle ingå i EU:s ansvar, men EG-domstolens agerande visar att medlemsländernas nationella ansvar förbigås.
EG-domstolen i har en rad dommar flyttat gränsen för vad som är nationellt och vad som är EU-överstatligt inom sjukvården. Det fria vårdvalet i EU försämrar för alla de som använder svensk vård men låter pengar avgöra förtur. Att enbart hylla det fria vårdvalet betyder även att man inte längre stödjer principen om lika behandlingen av individer.
Långt bort tar våra parlamentariker beslut och riksdagen godkänner. För Sjukvårdspartiet är dessa beslut från makteliten och alliansen mycket odemokratiska och leder till en sortering av medborgarna.

Besparingar ger spridning av multiresistenta bakterier

I Västmanland har det skapats en stor förlossningsavdelning och all vård av nyfödda har samlats på ett ställe. Nu har tre nyfödda barn som insjuknande i augusti avlidit efter att smittats av en multiresistent bakterie på Centrallasarettet i Västerås. Därtill har ytterligare minst tre barn smittats.

Hur bakterierna kommit in på avdelning är oklart uppger de ansvariga. Det är självklart att ingen kan jaga en liten bakterie utan det handlar om hur hela sjukvården organiseras. Det är alarmerande att sjukvården saknar kontroll av verksamheten.

Från borgliga politiker förs det fram åsikten att allt blir billigare om verksamheten läggs ut på entreprenad.  Vist, städningen är onödig! Minskad städning spar pengar? Sjukvården sparar genom att högutbildad personal städar! Är det någon som förstår de ekonomiska vinsterna?

Men allt större avdelningar krävs även att hygienen stärks. Trenden är tyvärr den helt motsatta. Besparingar genom att stänga ner mindre sjukhus. Högre tempo och snävare schema där verksamheten blir kvar. Med stora BB-avdelningar som den i Västerås ökar riskerna markant vid ett utbrott av smitta. Någon alternativ plats för att bedriva verksamheten saknas.

Hur skulle det se ut att be mammor som ska föda att vänta! Eller ska får de ges rådet att genomföra förlossningen på egen hand!

Det finns en gräns i att minska antalet sjukhus. Ingen har heller skapat en helhetsbild av besparingsbesluten. Men hur blir det egentligen?
Åsikter om , , , , ,

Bemötande i vården

Fokus i vården är att tala  om bemötandet. 

Det finns mycket patientfientligt beteende. Det går inte att gå till vårdcentralen utan att ringa och beställa tid först. Det värsta exemplet är att det inte går att gå till kassan och boka tid. Nej ” du måste ringa hit”. Då är det bara att ta  upp telefonen och ringa in till personen på andra sidan glasrutan.  Det hela är ett uppdrag för Josefsson eller som ett uppslag till en You Tube film. Regin är att låta en patient gå in på vårdcentralen för att boka besök och få nej till detsamma. Därefter ser man hur patienten stå utanför luckan och ringa in.

Nu ska patienterna få göra hälsoval där patienten är bäraren av pengar. Vården ska nu leva upp mot patientkvalitén.  Patienten  blir bunden till en vårdcentral.

Tänk den dagen man säger välkommen till patienten, vad kan vi hjälpa er med i dag? 

Efteråt skulle man artigt kunna fråga hur patienten upplevde besöket. 

Det är så enkelt att med några få väl valda ord göra skillnad för de som i ett utsatt läge av sjukdom behöver detta så mycket mer än vanligtvis. Detta viste redan Enköpingsdoktorn som i sin metod satte patienten i centrum. Och ser man på de blev friskare redan vid frågan.

När får vi en sjukvård med ett gott bemötande?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Kostnader för hyrläkare fortsätter att stiga!

Landstingens kostnader för hyrläkare fortsätter att stiga. Under första månader 2009 har kostnaderna ökat mer än 25 procent jämfört med samma period förra året. Samtidigt som landstingens underskott ökar ökar kostnaderna för hyrläkare.

Det är även känt att hyrläkaren bokas upp med en stor andel av de "lättakuta" patienterna, dvs förkylningar, urinvägsinfektioner mm, medan de ordinarie läkarna i större utsträckning tar sig an de mer kroniskt sjuka patienterna, som behöver mer kontinuitet och tar längre tid att handlägga. Eftersom ersättningen från landstinget ofta är densamma oavsett som du sitter fem minuter eller en timme med en patient, betalar sig hyrläkarna i statistiken betydligt bättre är de ordinarie läkarna eftersom de hinner ta fler patienter. 

Skillnad skulle inte vara lika tydligt med en mer viktad ersättningsmodell, där mer tidskrävande patientfall ger högre ersättning. 
Hyrläkare och ordinarie läkare är precis lika mycket människor, dvs en del är snabbare, andra långsammare, en del är noggranna, andra slarviga.
Nämnas bör också att även om hyrläkare får mer betalt än ordinarie personal. Det är dock en sak som är en viktig brist med hyrläkare, ingen patient vet på förhand om man får träffa samma läkare nästa gång och tvingas ägna tid åt att berätta sin historia än en gång med risk för att missa viktig information.  

För övrigt så går det ofta bort en hel del tid för läkare  till möten, administration, forskning, vidareutb, undervisning, handledning av studenter. För vissa individer kanske 50%, vilket gör att en effektiv hyrläkare som (kortsiktigt) orkar hålla ett högt tempo presterar som 2-3 ordinarie. Det är alltså inget konstigt alls. Kvaliteten kan däremot bli osäker.


Sjukvårdsdirektiv som slår olika

Sjukvårdsdirektiv för de rika!

Sjukvårdsdirektiv om patienternas rättigheter i EU - även kallat gränsöverskridande hälso- och sjukvård är försenat. Förslaget kan få allvarliga konsekvenser för hälso- och sjukvården och ger politikerna nervösa ryckningar! Det kan dock vara till fördel för några utvalda. Sedan 2006 har kommissionen arbetat för att skapa ett EU:s hälso- direktiv, som kommer att sätta en standard och ett system för EG-domstolens avgöranden inom sjukvården. Hittills har domstolen dömt efter sin egna uppfattning. Nu vill EU göra det möjligt att se patienter som en handelsvara över de nationella gränserna inom ramen för den inre marknaden. I förlängningen kommer även en fri etableringsrätt för vårdgivare utanför landstingets kontroll att införas.


Som EU-medborgare har du redan har rätt till behandling i ett annat EU-land om den egna landets sjukvård inte kan behandla dig inom en rimlig tid. Vad som är en rimlig väntetid bör avgöras utifrån en medicinsk bedömning och inte som det blir nu av ett direktiv. Sökes vård inom EU kommer du att få en ersättning för behandling enligt en särskild taxa. Själv får du betala resor och logi. Eftersom du betalar för behandlingen och även för resor och logi är det är inte svårt att lista ut att få har den ekonomi som krävs för att använda rättigheten. En underlig skrivning i direktivet är att du själv ska kunna bestämma om en behandling utomlands. Vem är klokast i valet av behandling vi behöver? Normalt lämnar vi det till en läkare. Nu öppnas för fri handel inom EU:s system medan räkningen sedan skickas till hem sjukvården.


En relevant fråga, till vem riktar sig denna förmån?

Det är inte svårt att föreställa sig hur detta direktiv kan förstöra landets och landstingens chanser att planera hälso-och sjukvården. Svårigheter uppstår i både ekonomi och verksamhet. Vårt hälso-och sjukvårdssystem kommer i en ökad utsträckning att tömas på pengar och resurser. Allt tyder även på att direktivet kommer att saknas en broms i händelse av att den nationella sjukvården drabbas ekonomiskt. Det går där inte att hävda ett förhandsgodkännande för en behandling.


Direktivet det kan få katastrofala följder?

Sjukvårdsdirektivet var tänkt att träda i kraft från januari 2009. Innehållet är ännu inte klart. Det ser ut som att liberalisering av vårdområdet redan gått för långt idag?  Det finns en rädsla för att förlora nationell självständighet och en rädsla för den allmänna sjukvården ska urholkas. Det är uppenbart att detta är ett direktiv för rika människor och rika länder - de välbärgade kommer att utnyttja den gränsöverskridande hälso- och sjukvård bestämmelser mer än människor i Europas fattigare länder.

 

Vård efter behov ersätts av vård efter ekonomi! 

Kommer den vanlige skattebetalaren att ställa upp på detta, eller kommer den allmäna sjukvården att ersättas av försäkringslösningar?


Besparingar

Det går ett besparingsraseri över Sverige. Nu handlar det om hundratals anstälda som ska bort.
Varje landsting och region spar på personal. Hur ska det gå med vården i framtiden?

Alliansregeringen verkar tro att det fria vårdvalet i EU är läsninggen och att kostnader då försvinner!

Nu krävs det verkligen krafttag så vårdfågorna prioriteras och att resurser inte slösas bort utan används på ett förnuftigt sätt.
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Farligt gift i NATO-plan

De norska flygplanen har en nödkraftsraket som förses flygplanet med kraft för att genomföra en säker landning.

Nödkraftsgeneratorn drivs av 30 liter hydrazin, upplöst i i vatten. Det är samma typ av bränsle som används för att skjuta upp satelliter och raketer.

Hydrazin är ett ett mycket giftigt bränsle och  försvarsmakten har underrättat länsstyrelsen, Sunderby sjukhus, ambulanssjukvården, räddningstjänsten, SOS, polisen och Luftfartsverket om riskerna och behovet av extra beredskap under flygövningarna. 

Om bränslet läcker ut bildas en gas med en lukt som påminner om ammoniak och surströmming. Den som känner lukten är redan så exponerad att det kan leda till obotliga skador på lever och njurar, en ringa exponeringar kan leda till döden.

Sjukvårdens resurser ska räcka till mycket!

Rätten till sjukvård i annat EU-land

Möjlighet till sjukvård i annat EU-land är en valfrågorna inför valet till EU-parlamentet. Hittills har Socialdemokrater och borgerliga EU-kandidater haft mycket dimmig syn på vem som ska besluta och betala för utlandsvården. Ej heller finns klara besked om vilka sjukdomar som kan få behandling i EU.

I debatt 31/5 mellan statsminister Fredrik Reinfeldt och Socialdemokraternas ledare Mona Sahlin i SVT:s program Agenda talade Reinfeldt  om att flera kriterier och begränsningar måste till för att Försäkringskassan ska betala för operationer utomlands.

Det ska vara "konstaterat vårdbehov" och det ska inte "plånboken som styr". Utlandsvården ska vara till för att köer ska bort. Han uteslöt inte heller att Försäkringskassan först ska säga ja till att betala för en operation utomlands.

Vad är det han säger?

- Jag är inte säker på att det kommer att behövas men det bygger på att vi blir överens med de andra EU-länderna om hur betalningarna ska se ut, sa Fredrik Reinfeldt i TV-debatten.

Komma överens med 27 länder med mycket olika system för sjukvård. Och när de är överens behövs då landstingen eller kan de multinationella vårdbolagen helt ta över verksamheten?

Kommer där till vården i Norrlands inland att vara en super attraktiv verksamhet för vårdbolagen? 

Någonstans handlar det fria vårdvalet om människor i befolknings täta områden med tillgång till utbyggda och snabba kommunikationer.


EUs fria vårdval

Det är beklämmande att i EU-debatten höra Allianspartiernas raljerande att det ska vara fritt att söka vård i Europa.

När det gäller sjukvård behöver vi inte vara allt för kunniga att förstå att den är på väg in i en betydande kris. Det gäller både att personalen är på väg in till pension samt att kraven på vården ständigt ökar. Inte heller har skatteintäkterna räckt till för att uppfylla önskemålen.

Ett kännetecken för borgerligheten är annars att de vill hålla skatterna nere. Nu vill Allianspartierna öppna en ny kran av okontrollerade kostnader. Deras vision är att vem som helst som söker vård utomlands ska få det. De menar att de som är ansvarige för vården i Sverige inte ska få ha någon åsikt. Det är mycket skrämmande och helt oansvarigt tänkt. Vist är det enkelt att säga att landstingen ska bort för att de har problem. Även om landstingen försvinner kommer vårdbehövande och problemen att finnas kvar. Idag är det läkare och politiker i Sverige som beslutar om resursernas fördelning.

Det Allianspartierna bejakar är att EU-Kommissionen och EG-domstolen ska ta över. Alliansens bejakandet av den demokratiska härdsmältan är svår att förstå.

Självfallet ska den som betalar ha en möjlighet att yttra sig om den begärda vården ska ges på annat ställe. Redan nu finns regler för när vård får sökas inom Sverige.
Varför skall det vara regellöst att söka vård i Europa.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

EU lycka över dårskap

Christofer Fjellner (M) var nöjd med en efterlängtad förändring. Nu kan personer som har möjlighet att i förskott betala gå förbi vårdköerna i Sverige. Åsa Westlund (S) valde att avstå att rösta. Synen på om ett beslut är bra eller dåligt varierar kraftigt. Då är frågan som alla slutligen ställer. På vilket sätt har partierna låtit medborgarna i Kungariket Sverige få ge sin syn på saken? Moderaterna skapar en gräddfil till vården medan socialdemokraterna avstår att tycka. EG-domstolen har i flera domar slagit fast att en patient som är sjukförsäkrad, och inte får vård inom rimlig tid i sitt hemland, inte ska kunna nekas ersättning för vården, bara för att den har utförts i ett annat EU-land. Men trots dessa domar har det varit osäkerhet om hur reglerna ska tillämpas. EU-kommissionen föreslog därför en lagstiftning som förtydligar patienters rättigheter och stärker samarbetet mellan medlemsländerna för att främja bra och säker vård. Förslaget har nu parlamentet röstat igenom. Problemet är endast att det först krävs förskottsbetalning för vården utomlands. Var och en förstår att gruppen som kan använda "rättigheten" blir begränsad. Men om snuset är det tydligare regler. När något är en folkhälsofråga så gäller nationella beslut. Men vad är då Sjukvården. Här går EU in och styr både över nationalstaten, landsting/regioner och kommuner. Vad ska vi med politisk styrning på dessa nivåer då EU anser att den profersionella organisationen med mångårigt utbildad personal nu ska överlämnas till individen, försäkringsbolag sam vårdmäklare att sköta. Någonstans gick tanken fel då folkhälsa och snus betraktas som ett mer nationellt beslut än sjukvårdens liv och hälsa!
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Tystnad råder

Tystare i offentlig sektor Det är oerhört viktigt att Landstingets anställda ska ha rätten att säga vad de tycker både om landstingets egen politik och om allt annat i samhället. När landstingsstyrelseni Sörmland sammanträder i mars ska man ta ställning till ett förslag om demokrati och jämställdhet. I texten står det "att inte sabotera vad som gäller genom utomparlamentariska åtgärder". Att hindra människor från att delta i 1 majdemonsrationer eller andra manifestationer är inte avsikten. Nej avsikten är att hindra all förnyelse av åsikter. Vilken annan tolkning kan det bli av ordet "utomparlamentariskt". Grundbetydelsen på ordet utomparlamentarisk är enligt den svenska nationalencyklopedin, att påverka opinionen utanför beslutande församlingar och fästa uppmärksamhet på någon politisk fråga. Vad är utomparlamentarisk hos politikerna annat än ett förbud att uttrycka sina åsikter. Vad kommer nästa gång?? Förbud mot att tänka?? I Södertälje och på flera privata vårdinrättningar tas det för givet att personalen är lojal och låter felaktigheter i vården tystas ned. Personalen uppmanas att förse sig med munkavle! Yttrandefrihet och rätten att demonstrera är en inte oväsentlig del av svensk grundlag. Det är oerhört viktigt att vi inte politiker ger sig in och tystar ned anställda. Landstingets personal måste ha rätten att säga vad de tycker både om landstingets egen politik och om annat. Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Sjukvårdsdirrektiv

Regeringen skriver på sin hemsida

"Hälso- och sjukvårdstjänster

Under våren väntas kommissionen presentera ett direktivförslag med syfte att uppnå ett tillförlitligt ramverk för alla gränsöverskridande hälso- och sjukvårdstjänster inom unionen. Förslaget väntas innehålla tre delar; medlemsstaternas ansvar för vården samt grundläggande principer och värden, regler för gränsöverskridande vård, framförallt kring ersättning vid vård utomlands och medlemsstarerna möjlighet att ställa krav på förhandstillstånd samt områden för fortsatt samarbete.

* Regeringen är positiv till lagbindande regler om gränsöverskridande hälso- och sjukvårdstjänster. Det är angeläget att skapa en gemensam ordning som garanterar god patientsäkerhet och skapar tydlighet."

Frågan är bara hur det skapas tydlighet?

Först uttalar sig medlemsländerna "Sociala trygghetssystem förblir i huvudsak en nationell angelägenhet. Dock behövs vissa minimiregler på EU-nivå för att underlätta samordning mellan medlemsländerna."

Om trygghetssystemen utformas nationellt blir det 27 olika system både inom arbetsmarknad som inom välfärd. Då även sjukvård och utbildning förs in i den inre marknaden blir i slutändan EG-domstolen den som kommer att avgöra tvister. Ska en besökare i Sverige som drabbas av en allvarlig sjukdom få en åtgärd även om åtgärden inte är tillåten i personens hemland? Den mest tydliga frågan gäller aborter. I några medlemsländer är aborter inte tillåtet, även om både barnet och modern risker att dö. Ska svensk sjukvård då vägras att ingripa?

Det finns även behandlingar som ges i andra länder som inte är godkända i Sverige. Hur ska den frågan hanteras. Kommer det att bli ett stort antal rättsfall där EG-domstolen kommer att avgöra? Hur kommer det då att påverka den nationella utformningen av välfärdssystemen?

För att få någon ordning så vill EU införa miniminivåer. Miniminivåer på löner, miniminivåer på vård. Samtidigt vill man införa högspecialiserad vård på EU nivå. Vad vi har att se fram emot är att den svenska sjukvården kommer att få 26 nya sjukvårdssystem att hantera. Ökad byråkrati med tillhörande rättsprocesser utan det egna landets kontroll. En allt annat än önskvärd utveckling även om grundtanken och uttalanden kan verka fina. Men varför ska vi styras av andras tankar om vad vård är?

Slutsatsen borde vara att EU inte integrerar Vård och Utbildning i den inre marknaden. Låt de nationella systemen utvecklas så som medborgarna kan styra genom politiska val och låt inte sjukvården bli en lekstuga för kapitalet.

Bakgrund

Förslaget bygger på domslut av EG-domstolen. Direktivet etablerar i princip en vårdmarknad i EU, både för patienter men också för vårdgivare. För patientrörlighet förbjuder den förhandsbesked ifråga om endagssjukvård, och direktivet möjliggör förhandstillstånd vid sjukhusvård men ställer mycket höga krav för att hindra gränsöverskridande sjukvård.

I princip skall medlemsstaterna bevisa att all planering och finansiering av sjukvården i ett land hotas. Patienten skall få betalt upp till vad behandlingen hade kostat i hemlandet. Däremot måste inte hemlandet betala för behandlingar som inte försäkringssystemet skulle ha betalat i hemlandet.

Idag finns det i princip tre vägar att få planerad vård utomlands:

- Att landstingen remitterar till utländskt sjukhus

- Att man begär vård utomlands enligt förordning 1408/71

- Att man utnyttjar sig av EUs fria rörlighet enligt artikel 49 och begär ersättning för kostnader i efterhand (detta föreslås i det nya direktivförslaget)

I EU det är pengar som styr, inte behovet! Hur företagen tänker sig att det går att komma förbi köerna. 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Sjukvårdsdirrektivet

EU bygger upp en inre marknad för vård & omsorg.

2006 godkändes tjänstedirektivet i EU som handlade om att avreglera hela tjänstesektorn, med undantag för sjukvårdsfrågorna. EU-kommissionen nöjde sig inte med det utan nu ska vård- och omsorg även marknadsutsättas.

Vad finns att säga om EUs avregleringsinitiativ patienträttighetsdirektivet.

Det handlar om att skapa ett ”fritt vårdval” i hela EU och att konkurrensutsatta offentlig vård. EU-kommissionen har därmed levt upp till industrins förväntningar och levererat ett förslag som varit en önskan från privata sjukvårdföretag. Namnet på lagförslaget döljer en ”marknadutsättning” av offentlig hälso- och sjukvård, som berör väsentligt mer än bara regler för patienter som önskar söka vård utomlands.

Bakgrund till EUs sjukvårdsdirektiv

EU har under lång tid haft ambitionen att ”modernisera” den offentlig sektorn. Modernisering betyder ofta detsamma som att marnadsutsätta den offentliga sektorn. Detta har varit en viktig beståndsdel i EU, en så kallad Lissabonstrategi som satt sitt fokus på att öka konkurrensen i EU. EU har redan drivit igenom marknadsutsättning av flera allmännyttiga tjänster Postväsendet, järnvägar, el och upphandling är bara några exempel. Monopol har långsiktigt förbättrat välfärden som garanterad kvalitet, lika pris för medborgare i olika delar av ett land medan privatiseringen förbättrat tillgängligheten där det varit lönsammast. Glesbygden har fått betala till tätorterna.

Nu anser EU-kommissionen att tiden har mognat för att gå vidare och skapa en kundorienterad marknad för sjukvården. Beslutet följer som ett resultat av flera EG-domar som slagit fast att i princip alla tjänster som har ett så kallat allmänt ekonomiskt intresse, även den offentliga sektorn kan marknadsutsättas. EG-domstolen förklarar att den offentliga sektorn inte är en frizon från den inre marknaden.

Än har inte EG-domstolen tvingat Sverige att privatisera sjukvården. Med sjukvårdsdirektivet är det en tidsfråga innan EG-domstolen beslutar att den svenska offentliga sektorn utgör ett konkurrenshinder för den fria rörligheten för tjänsteföretag. Det scenariot förstärks av direktivet som skapar en marknad för sjukvårdstjänster i EU. EG-domstolen väger nämligen in hur konkurrensutsatt och marknadsmässig sjukvården är i sin helhetsbedömning. Detta har särskilt stor vikt vid lagförslag som bygger på att artikel 95 - att skapa en gränslös fri marknad i EU. Mot denna bakgrund är det möjligt att direktivet är det smörjmedel som EG-domstolen behöver för att på sikt genomföra en tvångsprivatisering av svensk sjukvård.

Fakta om direktivet EU-kommissionen föreslår:

- att som ny grundregel ge medborgare i EU rätt att utan undantagstillstånd söka vård utomlands. Tills nu har länder kunnat kräva undantagstillstånd för sjukvård som innebär minst en övernattning på sjukhus. EG-domstolen har sedan tidigare beslutat att vård som inte kräver övernattning för ske utan undantagstillstånd.

- att skapa gemensamma principer för sjuk- och hälsovårdssystem i EU. Europeiska federationen för offentliganställdas förbund underkänner kommissionens förslag: principer om demokratisk kontroll, tillgång, överkomligt pris saknar rättslig status. De omnämns endast som värderingar (values) i lagförslaget.

- att skapa ett europeiskt hälsovårdssamarbete (specialistvård, spridning av framgångsrika vårdmetoder). att avreglera sjukvården i EU och skapa en kundorienterad marknad för sjukvården Om en medlemsstat kan bevisa att den nationella sjukvården ”allvarligt hotas” på grund av att många patienter söker vård utomlands, kan krav på undantagstillstånd få införas. EU-kommissionen ger inga klara besked när ett lands finanser kan anses vara allvarligt hotade. I praktiken verkar det vara mycket svårt att införa krav på undantagstillstånd. Huvudprincipen i direktivet att vård ska kunna sökas utomlands utan undantagstillstånd ser i praktiken inte ut att begränsas av denna skrivning i lagförslaget.

Denna syn delas av Europeiska federationen för offentliganställdas förbund som anser att medlemsstaternas möjlighet till krav på undantagstillstånd är ”försvinnande liten”.

Konsekvenser av förslaget

Den centrala frågan är vilket samhälle EU-kommissionens sjukvårdsdirektiv banar väg för? EU-kommissionen vill införa fritt vårdval inom EU. Medborgare som behöver vård ska enligt förslaget fritt kunna välja att ta den utomlands. EU-kommissionen vill i princip avskaffa möjligheten för medlemsstater att kräva styrning av vård utomlands.

Ett annat problem är att den som får vård utomlands tvingas ligga ute med hela kostnaden för vårdbehandlingen, samt resa och uppehälle. Avancerade vårdbehandlingar kan kosta hundratusentals kronor. Patienten har rätt att bli ersatt i efterhand av landet där personen är bosatt, upp till den kostnad samma behandling värderats till i kronor om den utförts i det egna landstinget. Detta leder till att svaga grupper missgynnas och att vårdvalet inte är till för alla. Vårdköer har i Sverige använts som ett sätt att prioritera patienter med störst behov först.

När EU ger EU patienter möjligheten att söka vård utomlands och ”hoppa över” kön, så förlorar de ansvariga läkarna och politikerna makten över prioriteringarna. Resultatet kan bli att folkvalda riksdags- och landstingspolitiker förlorar kontrollen. Kommun- och Landstingsförbundet kritiserar lagförslaget för att ge patienter möjlighet att få planerad sjukhusvård utomlands utan att först ha medicinskt undersökts i hemlandet. Undersökningar visar att det finns ett större behov av vård än tillgång på vård i alla EUs medlemsländer I detta ligger en risk att personer med god ekonomi för en onödig vård med spetskompetens utomlands. När kostnaderna inte längre kan styras nationellt genom förhandsbesked för vi se ökade sjukvårdskostnader totalt inom hela EU. För inte är det så att det endast är svenskar som söker sig ut, andra söker sig till Sverige om kön är kortare här.

Efter EU:s avreglering styrs produktionen av vård av efterfrågan, inte efter behov. Ett fritt vårdval riskerar därför att drabba svagare grupper med ett större vårdbehov.

Vårdgivare gynnas

Sjukvårdsdirektivet leder till att vårdföretag kan tjäna pengar på vårdbehandlingar som kostar mer i ett annat land än i det egna. I Sverige ersätts en behandling olika i de olika landstingen men nu kommer prissättningen att handla om en likriktning av ersättningsnivåerna i medlemsstaterna. Råder en prisskillnad kan företag locka patienter från annat medlemsland och skapa en egen vinst.

Alla företag med spjutspetsteknik kommer att försöka få en del av kakan. De kan också granska var köerna för viss behandling är lång och söka upp de som står i kö. I ett värsta scenario kan äldre, orörliga eller oförmögna medborgare tvingas att söka vård utomlands, eftersom vården upphört i det egna landet. Det finns ju ett fritt vårdval och då behövs inte vården ges lokalt. Då har det fria vårdvalet gått över i ett tvång.

Opinionsundersökningar i EU visar att hela 90 procent av medborgarna i EU vill få sin vård där de bor nära det lokala sjukhuset. Sjukvårdsdirektiv är i sin konstruktion ett allvarligt hot mot de små sjukhusen och den offentligt finansierade sjukvården.

- Väntetider för vård är aldrig bra och den enda lösningen är att det utbildas tillräckligt med personal och att medel tillförs vården.

- Lösningen är inte att skicka patienter runt i EU för vård. Den som är frisk kan ta för sig på bekostnad av den som är sjuk. Ett sådant system slår i grunden sönder ett lands möjligheter att styra över finansiering och prioriteringar i värden.

- Rätt till lika vård på lika villkor enligt sjukvårdslagens portalparagraf handlar om mänsklig värdighet. Enligt artikel 152 i EUs fördrag har medlemsstaterna det fulla ansvaret över organiserandet av hälso- och sjukvården. Hur vi sedan gör är ett nationellt beslut.

- Vill vi ha gränsöverskridande vård så ska vi själva besluta om hur den ska organiseras.

Mihkel Nõmm (SVP)

Elöverkänslighet

Elöverkänsliga har rätt till en god vård

Många som är känsliga för elektromagnetisk strålning (elöverkänsliga) har i dag svårt att få vård för vanliga sjuk- och olycksfallstillstånd. Nu gör radiopratare som Teppas Fågelberg sig lustig över dessa. Det hela gränsar till lyteskomik då elöverkänslighet är ett erkänt handikapp.

Sjukvården är en el-intensiv miljö som ger mycket elektromagnetisk strålning.  Vissa människor är extra känsliga (elöverkänsliga) och reagerar direkt då de utsätts för strålningen, andra människor uppfattar inte alls att de mottar strålningen, men deras kroppar påverkas likväl.

Det finns ett fåtal sjukhus med en anpassning till elöverkänsliga men inget i Sörmland.  För att hjälpa människor som är elöverkänsliga finns det ett snabbt alternativ i att skaffa mobila avskärmningar på våra sjukhus.
I praktiken finns ett alternativ för avskärmning, så kallad baldakin eller Faradays bur, båda tillverkade av skärmande material som sätts upp runt sängen och avskärmar elektromagnetiska fält.

Flera landsting i Norrland har köpt in sängbaldakiner och en av fördelarna är att man enkelt kan flytta dem vid behov. En baldakin är alltså en flexibel och enkel lösning som kan hjälpa elöverkänsliga. Det är viktigt att människor som får sjukdomssymptom av elektromagnetisk strålning har samma möjlighet som andra människor till en god och adekvat vård, utan att riskera att råka ut för svåra komplikationer på grund av sin elöverkänslighet.

Landstingen borde ta elöverkänslighet på allvar, elsanera och införskaffa mobila avskärmningar till våra sjukhus. Därtill behöver attityden till gruppen kraftigt förändras.

Alla människor har samma rätt till en god vård och slippa lyteskomiken.


Mihkel Nõmm
  Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Vad blir kvar i Katrineholm?


Peter Gahnfelt vill i KK 26.01.2009 med ett öppet brev till ledamöterna i landstingsfullmäktige tala om ett svek och vill att de avgår om anestesiberedskapen försvinner på Kullbergska.

Anestesiberedskapen och respiratorplatser på Kullbergska sjukhuset är livsviktriga om en olycka eller vid en svår sjukdom. Landstinget sparar 1,7 miljoner kronor i ena ändan men osäkert vad som förloras i den andra? Han vill låta Socialstyrelsen granska beslutet i anestesifrågan, men hoppas att politikerna är beredda att ompröva anestesijourbeslutet.

Peter Gahnfelt sätter fingret på en viktig punkt som handlar om hur stort ett sjukhus får vara. Kullbergskas upptragningsområde har cirka 60 000 innevånare som anlitar sjukhuset. Om inte anestesiberedskapen blir kvar vill han att de folkvalda omedelbart avgår.

De politiker Gahnfelt nu vill ska ompröva ett litet beslut har även tagit ett större beslut! Det beslutet , lett av katrineholmaren Marita Bengtsson (s) är att över medborgarnas huvud och utan villkor söka ansluta Sörmland till stockholmsregionen. I Stockholm är tanken att koncentrera all verksamhet till fyra sjukhus med några mils avstånd i centrala Stockholm. Sjukhus i Norrtälje och Södertälje står ständigt på nedläggningslistan. Norrtälje har ett geografiskt upptagningsområde i norra Stockholm som är stort och innehåller många öar. Södertälje har närmare 200.000 personer i upptagningsområdet. Båda anses för små och hotas. Om sörmlandspolitikerna får som de vill kommer inget av Sörmlands sjukhus att nå upp till den storlek som eftersträvas av Stockholms sjukvårdspolitiker. Vad blir då kvar av sjukvården i Sörmland. Tror vi på tre, ett eller noll sjukhus? På sjukvårdspolitikerna i en storregion biter kritik lika lite som nu och vem bryr sig i Stockholmsperspektivet om lantisarna i Katrineholm?

Katrineholmaren Bengtsson har även varit drivande i att sörmlänningarna ska satsa 600 miljoner i en 6 km lång pendeltågstunnel i Stockholm.

Till tunnlar saknas inte resurser men att ta hand om vår sjukvård, då saknas resurser.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Södertäjle inte till salu?


Finanslandstingsrådet i  Stockholms läns Catharina Elmsäter-Svärd (m)  skriver i Länstidningen

 "Hej alla 27 892 personer som har skrivit under aktionsgruppen ”Värna vården rädda sjukhusets” namninsamling."

Hon deltog i ett möte med de oroliga och skriver vidare

"Först vill jag säga att jag, som Södertäljebo, är både stolt och glad över att så många engagerar sig i frågan om Södertälje sjukhus. Det är mycket positivt att det finns en dialog med stort intresse för hur sjukvården i länet ska utvecklas. Sjukvården berör alla människor och det är mycket viktigt att våra skattepengar går till att skapa en tillgänglig vård av hög kvalitet som finns till för alla."

Det är märkligt att det går att vända nedläggningshot, privatiseringshot, försäkringslösning, marknadsutsättning mm som något som  berörda medborgare skulle vara likgiltiga inför.

Det skapar osäkerhet och oro kring sjukvården i Södertälje och är ett typexempel på brist kommunikation från politiskt håll.
Det har inte varit svårt att dra slutsatser från den marknadsutsättning och privatisering / utförsäljning som i det modaratstyrda landstinget varit en uttalat politiskt mål.

Nu vänder Catharina Elmsäter-Svärd (m) på hoten och säger i stället att

"Landstingsalliansen arbetar för att Södertälje sjukhus ska verka och utvecklas för att personal ska trivas, jobba kvar och lockas dit. Södertälje sjukhus ska, med lika goda villkor som länets övriga sjukhus, stå starkt i framtiden och ge en god vård till oss i och runt Södertälje."
 
Med politisk retorik går moderaterna från neddragningar och hot om pravatisering eller utförsäljning till att tala om utveckling och att personalen behövs. Flera år av oro ska nu stillas verkar hon tro. Tyvärr är det så att förtroendet för hur moderaterna tänker om sjukvården sjunker allt mer. Stockholm visar i jämförelse med andra landsting att de är sämst i klassen att organisera verksamheten. Medborgarna får allt mindre för sin skattepeng.

Slutsatsen blir att moderaterna inte är lämpliga att leda sjukvården. Deras politik har i Stockholm endast givit resultatet att sjukvårdens resurser omfördelats till de välbärgade områdena medan miljonprogrammens områden fått försämringar.

Vård efter behov är avskaffat i Stockholm och vård efter välstånd är infört.


Oron i Södertälje lär fortsätta! Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

100

100

Här var det 100drade inlägget!

Det är inte illa räknat från 24 august 2008. Läs även andra bloggares åsikter om

Lissabon

Om lissabonfördraget införs och 3/4 av makten flyttas från Riksdagen till EU så behövs det inte så många riksdagsplatser. 99 st torde med råge räcka. Därutöver behövs det inte heller så många tjänstepersoner i Riksdagskansliet 3.000 kunde med lätthet tas bort.

Några pengar läggs sedan på 92-åring som inte får sluta livet boende med sin maka!

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Tidigare inlägg
RSS 2.0