Sjukvård

Marknadstänkandet bygger på att den enskilde väljer vilken vara man vill köpa men sjukvård är inte en valbar vara på en marknad. Den som är sjuk kan inte välja utan har ett behov av vård. Sjukvårdstjänsten betalas med skattepengar och att låta individen ta över fördelningen strider mot likabehandlingsprincipen. Med tilläggsförsäkringar eller egna omkostnader puttar man andra längre bak i kön. Vårt svenska system med sjukvård på lika villkor och efter behov, förutsätter att våra sjukvårdsresurser fördelas till de vårdområden där behoven finns. Då kan inte billigt flyg från Skavsta lösa sjukvårdens köer.

Alla ska ha samma rätt till sjukvård och det ska inte vara ekonomin som bestämmer. Är någon mycket sjuk hur är det då tänkt att individen ska flänga runt i Europa? Ett nationellt sjukvårdsystem som inte har kontroll över hur pengarna används, förlorar möjligheten att styra resurserna dit behoven finns. Alliansen är stor förespråkare av valfrihet men det blir ingen valfrihet om det blir ett tvång för andra. En valfrihet kräver att det finns något att välja. Och vem väljer att bli sjuk? Det var aldrig avsikten att hälso- och sjukvården skulle ingå i EU:s ansvar, men EG-domstolens agerande visar att medlemsländernas nationella ansvar förbigås.

EG-domstolen i har en rad dommar flyttat gränsen för vad som är nationellt och vad som är EU-överstatligt inom sjukvården. Det fria vårdvalet i EU försämrar för alla de som använder svensk vård men låter pengar avgöra förtur. Att enbart hylla det fria vårdvalet betyder även att man inte längre stödjer principen om lika behandlingen av individer.