Sjukvård

När sjukhus som lags mer har det börjat med att BB stängts.

Genom att stänga BB så inleds den planerade nedläggningen av ett mindre sjukhus. Argument som säger att det är säkrare att föda på det större sjukhuset lyftes fram för att rättfärdiga en stängning. Sanningen är att argumenten har ifrågasatts.

Det finns inga påvisbara fakta som talar för att det är bättre att föda på större sjukhus, snarare visare det sig vara tvärt om. Tidigare katrineholmsläkaren Karl-Holger Sjöberg hävdar med bestämhet att han i den största undersökning som genomförts funnit att det är säkrare att föda på ett mindre sjukhus.

Just BB-stängningen är början till slutet för ett sjukhus. Det är av naturliga skäl ingen som de beslutande är intresserade att upplysa om. Omedelbart uppstår protesterna från allmänheten och de hade kommit alldeles för tidigt för att beslut i tysthet skulle genomföras. Om bara BB försvann kan det ändå verka som om sjukhuset fortfarande vara ett värdigt sjukhus.

Kostnader har använts som argument trots att planen varit något annat. Trots att BB stängts och en nedläggning väntar görs investeringar på sjukhusen i form av ny- och ombyggnation. Kvinnokliniken i Katrineholm har blivit nybyggd. Dialysens som skulle startas blev en tumme. Omflyttningar inom sjukhusen sker för att förbereda stängning. Psykiatrin flyttar till Nyköping och ögonkliniken till Eskilstuna. Desutom är det märkligt att den hudklinik som fullmäktige beslutade om 1992 till Katrineholm, men som aldrig skapades, nu 2008 föreslås läggas ned.

I Katrrineholm var det tolv år sedan BB stängdes, en besparing på 4 miljoner. Nu hotas intensiven i Kattrineholm. Snart återstår endast vårdavdelningarna.

I Nyköping står kvinnokliniken och BB på tur?

Sörmlands landsting är i ekonomisk kris.

Det finns en oro inför de besparingar som regnbågen inte orkade hantera och som socialdemokraternas krispaket i september, med deras handlingskraft ska ske. Ett av objekten är förlossningsavdelningen i Nyköping som regnbågen hade som tänkt förslag att lägga ned. Åtminstonde om man får tro det som läcker ut från konsultföretaget delrapport om förslag till åtgärder. I rapporten pekas flera verksamheter ut som dyra. Kvinnokliniken i Nyköping är en av dem.

Landstingspolitikern Marie-Louise Forslund Mustaniemi (kd) har enligt SN uttryckt frågan om Sörmland har råd med två förlossningsavdelningar. Att just förlossningen nämns som en nedläggningskandidat är oroande. I Stockholm fungerar förlossningsvården uruselt, bl.a är Nyköping en säkerhetsventil för Stockholm. Stockholmsmödrar får när det är dags ringa runt och leta plats. Eller så får dr åka till förlossningar i kringliggande län eller ta ålandsfärjan till Mariehamn.  En nedläggning av förlossningar i Sörmland kommer ofelbart leda till att sörmlandsmödrar kommer in i samma kaotiska och osäkra situation som blivande mammor i Stockholm. Hur ska papporna hinna med när avståndet till förlossning drastiskt ökar?

Stora förändringar är att vänta och det kommer troligen att föreslås smärtsamma yxhugg i verksamheten.

Att slå mot vår framtid barnen kan ju te sig enkelt. De kan ju inte protestera.

Nu är semestern slut. Regnbågen har stenkoll på att underskottet ökar med 710.000kr om dagen. 

Vad se inte har kontroll över är var. Den nya majoriteten som tillträder 26 augusti har 265 miljoner att spara in. Det är i storleksordningen en krona skattehöjning.

Hur ska det gå när de olika vårdcentralernas och sjukhusens verksamhet ska värderas och yxhugg utdelas?

Enligt hörsägen kommer ingenting att föreslås före september! Då har ytterligare minst 30 miljoner försvunnit.

Vad kommer s, fp och mp att föreslå?

Nu är är det över 15 000 som protesterar mot nedläggningen av ögonmottagningen på Kullbergska. Privatpersoner och företagare har gjort insamlingens goda ressultat. Det är ett starkt nödvändigt att protestera mot hot om nedläggningar.

Katrineholm har haft nog med nedskärningar. Medborgarna kräver närvård på Kullbergska sjukhuset och politikerna är valda av medborgarna. Nu får politikerna se till att pengarna räcker till verksamheten. Nu får ni organisera verksamheten i landstinget så att våra gemensamma pengar omvandlas till sjukvårdande behandlingar.

De förändringar som regnbågen och två vildar pressentterade och som det nu råder protester om skulle ge ca 10 miljoner i minskade kostnader. Det stora s-fp-mp paketet som väntas till hösten innehåller besparingar på minst 100 miljoner.

Metoderna att spara har i stort varit osthyveln. Åtgärder som i de flesta fall inte givit något mer än missnöjd personal och att kostnaderna flyttas till någon annan del i verksamheten.

Ska det bli besparingar behövs en mycket grundligare tanke för den framtida våden.

Vårdcentral kritiseras för hantering av självmordsbenägna

Under våren har Eskilshems vårdcentral drivits av hyrläkare. Som besökare under den tiden kan man enkelt konstatera att det inte varit bra. Under tiden har två patienter vid Eskilshem begått självmord. Socialstyrelsen riktar nu kritik mot vårdcentralens hantering av patienterna och kräver bättre rutiner kring självmordsbenägna patienter. 

Det är inte här läge att göra politik av det inträffade men ändå ligger ett stort ansvar på riksdagen. Under flera årtionden har det inte utbildats tillräckligt med läkare. Tyvärr har Sverige under lång tid importerat läkare utomlands. Ja mer än hälften av nyanställda har en utländsk utbildning. För att få en svensk legitimation krävs inga språkkunskaper. I kontakten med patienten är språket den viktigaste kommunikationsfaktorn. Då kan ingen, hur bra utbildning  som helst, räcka till om det inte finns en bra kommunikation.

En utbildning i Sverige ger en bättre språkkunskap.

Riksdag och regering bör omgående öka platserna på läkarutbildningen. De 80 utbildningsplatser som Rainfeldt ökat läkarutbildningen med är endast en tiondel av det saknade behovet.

"Vem tar ansvar för läkarutbildningen?"

En läkare är en person som tagit läkarexamen. För att erhålla den måste svenska läkare även fullgöra en allmäntjänstgöring som kallas AT-läkare. Det finns i Sverige ca 36.000 legitimerade läkare, varav en tredjedel är kvinnor.

De flesta läkare väljer efter att fått sin legitimation att specialisera sig inom ett visst område. De kan då söka specialist tjänstgöring och kallas under den tiden ST-läkare. Tjänstgöringen omfattar fem år och ger nödvändiga kunskaper, färdigheter och förhållningssätt för specialiteten. Några specialiteter kräver en redan uppnådd kompetens i annan specialitet.

I Sverige utbildas årligen färre än 600 läkare. I ett normalt yrkesliv räknar man grovt med att man arbetar i 40 år. Det borde därför behövas en utbildningsnivå på över 1000 läkare för att långsiktigt behålla nivån med 36.000 läkare i Sverige. Vi har således en sedan länge känd brist i utbildningen. Denna brist har tidigare kompenserats med ca 200 läkare som utbildas i Danmark och med en årlig import utifrån av ca 300 läkare.

Ändå är det så att landstingspolitiker fortsätter att tala om rekryteringsproblem medan­ statsmakten inte gör något. Alliansen har lagt förslag som kan tolkas så att 60 nya utbildningsplatser ska skapas, alldeles för lite. Att utbilda en läkare till legitimation kan ges en prislapp på 1,5 miljoner. Danmark skulle då årligen subventionera Sverige med 300 miljoner. Fattigare länder med ytterligare en halv miljard. Visserligen exporterar vi läkare utbildade i Sverige men det är på intet sätt i relation till importen.

Det är inte moraliskt försvarbart att Afrika och Östra Europa ska dammsugas på läkare medan hjälp organisationer använder fattig domen som argument för gåvor till lidande. Den bästa hjälpen vi kan ge är att vi slutar stjäla deras läkare utan att vi själva utbildar våra läkare.

Det är dessutom beklagligt att politikerna i Landstinget Sörmland väljer att blunda för problemet med läkarbristen. Inte ens när frågan ställs i fullmäktige anser man att den hör till Landstingets ansvarsområde. Vi medborgare har således de politiker vi valt för uppdraget. Frågan är om de har uppfattat vad de har för uppdrag?

Som jag ser det är det inte besparingar som är huvudmålet i landstinget utan att det utbildas fler läkare för de behov som finns. Om nu dagens folkvalda förväntar sig att får personalen att springa 1 procent fortare, enligt social demokraternas förslag. Då skulle 50 miljoner sparas. Frågan är vilken besparing?

Sverige behöver en ny strategi där den egna försörjningen av läkare tryggas. Fler utbildningsplatser på läkarutbildningen leder även till sänkta kostnader i sjukvården.­ För varje stafettläkare som ersätts kan två läkare utbildas. Den största vinsten är mer fasta relationer mellan läkare och patient.

Vem förstår dessa enkla sanningar?

Mihkel Nõmm

ordförande Sjukvårdspartiet i Sörmland

SN orsdag 2 augusti 2007

Minskad läkarbrist

Mihkel Nõmm, som tidigare varit landstingspolitiker i Sörmland och som väljarna i det senaste valet inte valde att välja om när han kandiderade för sjukvårdspartiet, undrar i sitt inlägg utifrån i SN 25/7 över vem som tar ansvar för läkarutbildningen.

Utifrån hans inlägg kan man få intrycket att det helt och hållet är landstinget Sörmlands ansvar, och framförallt politikernas ansvar, att utbilda läkare.

Vi är övertygade om att läsarna förstår vem som har kompetens att göra vad, men för Mih­kel Nõmms skull vill vi svara att landstinget Sörmlands huvuduppgift är att ge våra invånare en god hälso- och sjukvård. Landstinget, varken verksam­heten eller dess politiska ledning, saknar uppdrag att utbilda läkare. Däremot ställer vi självklart upp med arbetsplatser, så att läkarna under utbildning kan få den praktik som krävs.

Alliansregeringen arbetar med att ta fram nya utbildningsplatser på läkarlinjen. Dessa platser kan komma att förläggas till Örebro universitet, vilket skulle gynna läkartillgången i närområdet, alltså Sörmland. Vidare arbetar socialdepartementet med förslag som ska göra det mer attraktivt för läkare att ­arbeta inom det yrke de är utbildade för. Det är också satsningar som kommer att leda till fler fasta relationer mellan läkare och patienter.

Den strategi Nõmm påskiner inte finns, är alltså väldigt långt kommen.

Lotta Finstorp, landstings­styrelsens ordförande (m)

Anders Bjurström, landstingsfullmäktiges ordförande (fp)

SN onsdag 15 augusti 2007, kl 05.00

Visst har landstinget ansvar

Svar på Minskad läkarbrist, SN 2/8. Sedan tidigare vet vi att Lotta Finstorp landstingsstyrelsens ordförande (m) inte är vald av väljarna, men vad har det för betydelse i sak att jag tidigare varit folkvald? Tackar, Anders Bjurström landstingsfullmäktiges ordförande (fp) och Lotta Finstorp, allra ödmjukast för att via SN visat mig en personlig omtanke. Jag sänder villigare en omtanke till alla som står i vårdkön.

Givetvis har landstinget ett ­ansvar för läkarutbildningen. Ansvaret som jag ville lyfta var att i de organ där landstinget är delägare som Sveriges Kommuner och Landsting driva frågan mot att staten tar sitt ansvar och ökar läkarutbildningen.

Som det de senaste tio åren varit utbildades det mellan 600-700 läkare i Sverige och 300 svenska läkare i Danmark. Därtill kom omkring 150 övriga utlandsutbildade läkare som fått svensk legitimation vid ett svenskt universitet. Afrika har redan tömts på hälften av läkarna.

Nu vet vi att strängare antagningsregler införts i Danmark och att det 2007 antogs 142 färre svenska studenter i Danmark. Om sex år visar sig det i examenssiffran och i ökad ­läkarbrist. Att det finns en förhoppning om att 64 nya platser från 2008 i Örebro ska lösa ­läkarrekryteringen är optimistiskt.

Redan 2004, före alliansregeringen ansökte Örebro om läkarutbildning. Det blev avslag för att kvalitén på utbildningen ansågs undermålig. Är det denna osäkra utbildning som landstingsledningen förlitar sig till?

Fortsätter intagningen i Danmark på en lägre nivå kommer antalet svenska läkarstuderande att med Alliansens förslag i praktiken betyda en minskning av läkarutbildningen under 2007 med 142 platser och från 2008 en minskning med cirka 80 platser.

Tack för ert förtydligande av er syn på läkarbristen och klargörandet att er politik kommer att öka läkarbristen.

Mihkel Nõmm

ordförande

Sjukvårdspartiet Sörmland