Sjukvård

EU bygger upp en inre marknad för vård & omsorg.

2006 godkändes tjänstedirektivet i EU som handlade om att avreglera hela tjänstesektorn, med undantag för sjukvårdsfrågorna. EU-kommissionen nöjde sig inte med det utan nu ska vård- och omsorg även marknadsutsättas.

Vad finns att säga om EUs avregleringsinitiativ patienträttighetsdirektivet.

Det handlar om att skapa ett ”fritt vårdval” i hela EU och att konkurrensutsatta offentlig vård. EU-kommissionen har därmed levt upp till industrins förväntningar och levererat ett förslag som varit en önskan från privata sjukvårdföretag. Namnet på lagförslaget döljer en ”marknadutsättning” av offentlig hälso- och sjukvård, som berör väsentligt mer än bara regler för patienter som önskar söka vård utomlands.

Bakgrund till EUs sjukvårdsdirektiv

EU har under lång tid haft ambitionen att ”modernisera” den offentlig sektorn. Modernisering betyder ofta detsamma som att marnadsutsätta den offentliga sektorn. Detta har varit en viktig beståndsdel i EU, en så kallad Lissabonstrategi som satt sitt fokus på att öka konkurrensen i EU. EU har redan drivit igenom marknadsutsättning av flera allmännyttiga tjänster Postväsendet, järnvägar, el och upphandling är bara några exempel. Monopol har långsiktigt förbättrat välfärden som garanterad kvalitet, lika pris för medborgare i olika delar av ett land medan privatiseringen förbättrat tillgängligheten där det varit lönsammast. Glesbygden har fått betala till tätorterna.

Nu anser EU-kommissionen att tiden har mognat för att gå vidare och skapa en kundorienterad marknad för sjukvården. Beslutet följer som ett resultat av flera EG-domar som slagit fast att i princip alla tjänster som har ett så kallat allmänt ekonomiskt intresse, även den offentliga sektorn kan marknadsutsättas. EG-domstolen förklarar att den offentliga sektorn inte är en frizon från den inre marknaden.

Än har inte EG-domstolen tvingat Sverige att privatisera sjukvården. Med sjukvårdsdirektivet är det en tidsfråga innan EG-domstolen beslutar att den svenska offentliga sektorn utgör ett konkurrenshinder för den fria rörligheten för tjänsteföretag. Det scenariot förstärks av direktivet som skapar en marknad för sjukvårdstjänster i EU. EG-domstolen väger nämligen in hur konkurrensutsatt och marknadsmässig sjukvården är i sin helhetsbedömning. Detta har särskilt stor vikt vid lagförslag som bygger på att artikel 95 - att skapa en gränslös fri marknad i EU. Mot denna bakgrund är det möjligt att direktivet är det smörjmedel som EG-domstolen behöver för att på sikt genomföra en tvångsprivatisering av svensk sjukvård.

Fakta om direktivet EU-kommissionen föreslår:

- att som ny grundregel ge medborgare i EU rätt att utan undantagstillstånd söka vård utomlands. Tills nu har länder kunnat kräva undantagstillstånd för sjukvård som innebär minst en övernattning på sjukhus. EG-domstolen har sedan tidigare beslutat att vård som inte kräver övernattning för ske utan undantagstillstånd.

- att skapa gemensamma principer för sjuk- och hälsovårdssystem i EU. Europeiska federationen för offentliganställdas förbund underkänner kommissionens förslag: principer om demokratisk kontroll, tillgång, överkomligt pris saknar rättslig status. De omnämns endast som värderingar (values) i lagförslaget.

- att skapa ett europeiskt hälsovårdssamarbete (specialistvård, spridning av framgångsrika vårdmetoder). att avreglera sjukvården i EU och skapa en kundorienterad marknad för sjukvården Om en medlemsstat kan bevisa att den nationella sjukvården ”allvarligt hotas” på grund av att många patienter söker vård utomlands, kan krav på undantagstillstånd få införas. EU-kommissionen ger inga klara besked när ett lands finanser kan anses vara allvarligt hotade. I praktiken verkar det vara mycket svårt att införa krav på undantagstillstånd. Huvudprincipen i direktivet att vård ska kunna sökas utomlands utan undantagstillstånd ser i praktiken inte ut att begränsas av denna skrivning i lagförslaget.

Denna syn delas av Europeiska federationen för offentliganställdas förbund som anser att medlemsstaternas möjlighet till krav på undantagstillstånd är ”försvinnande liten”.

Konsekvenser av förslaget

Den centrala frågan är vilket samhälle EU-kommissionens sjukvårdsdirektiv banar väg för? EU-kommissionen vill införa fritt vårdval inom EU. Medborgare som behöver vård ska enligt förslaget fritt kunna välja att ta den utomlands. EU-kommissionen vill i princip avskaffa möjligheten för medlemsstater att kräva styrning av vård utomlands.

Ett annat problem är att den som får vård utomlands tvingas ligga ute med hela kostnaden för vårdbehandlingen, samt resa och uppehälle. Avancerade vårdbehandlingar kan kosta hundratusentals kronor. Patienten har rätt att bli ersatt i efterhand av landet där personen är bosatt, upp till den kostnad samma behandling värderats till i kronor om den utförts i det egna landstinget. Detta leder till att svaga grupper missgynnas och att vårdvalet inte är till för alla. Vårdköer har i Sverige använts som ett sätt att prioritera patienter med störst behov först.

När EU ger EU patienter möjligheten att söka vård utomlands och ”hoppa över” kön, så förlorar de ansvariga läkarna och politikerna makten över prioriteringarna. Resultatet kan bli att folkvalda riksdags- och landstingspolitiker förlorar kontrollen. Kommun- och Landstingsförbundet kritiserar lagförslaget för att ge patienter möjlighet att få planerad sjukhusvård utomlands utan att först ha medicinskt undersökts i hemlandet. Undersökningar visar att det finns ett större behov av vård än tillgång på vård i alla EUs medlemsländer I detta ligger en risk att personer med god ekonomi för en onödig vård med spetskompetens utomlands. När kostnaderna inte längre kan styras nationellt genom förhandsbesked för vi se ökade sjukvårdskostnader totalt inom hela EU. För inte är det så att det endast är svenskar som söker sig ut, andra söker sig till Sverige om kön är kortare här.

Efter EU:s avreglering styrs produktionen av vård av efterfrågan, inte efter behov. Ett fritt vårdval riskerar därför att drabba svagare grupper med ett större vårdbehov.

Vårdgivare gynnas

Sjukvårdsdirektivet leder till att vårdföretag kan tjäna pengar på vårdbehandlingar som kostar mer i ett annat land än i det egna. I Sverige ersätts en behandling olika i de olika landstingen men nu kommer prissättningen att handla om en likriktning av ersättningsnivåerna i medlemsstaterna. Råder en prisskillnad kan företag locka patienter från annat medlemsland och skapa en egen vinst.

Alla företag med spjutspetsteknik kommer att försöka få en del av kakan. De kan också granska var köerna för viss behandling är lång och söka upp de som står i kö. I ett värsta scenario kan äldre, orörliga eller oförmögna medborgare tvingas att söka vård utomlands, eftersom vården upphört i det egna landet. Det finns ju ett fritt vårdval och då behövs inte vården ges lokalt. Då har det fria vårdvalet gått över i ett tvång.

Opinionsundersökningar i EU visar att hela 90 procent av medborgarna i EU vill få sin vård där de bor nära det lokala sjukhuset. Sjukvårdsdirektiv är i sin konstruktion ett allvarligt hot mot de små sjukhusen och den offentligt finansierade sjukvården.

- Väntetider för vård är aldrig bra och den enda lösningen är att det utbildas tillräckligt med personal och att medel tillförs vården.

- Lösningen är inte att skicka patienter runt i EU för vård. Den som är frisk kan ta för sig på bekostnad av den som är sjuk. Ett sådant system slår i grunden sönder ett lands möjligheter att styra över finansiering och prioriteringar i värden.

- Rätt till lika vård på lika villkor enligt sjukvårdslagens portalparagraf handlar om mänsklig värdighet. Enligt artikel 152 i EUs fördrag har medlemsstaterna det fulla ansvaret över organiserandet av hälso- och sjukvården. Hur vi sedan gör är ett nationellt beslut.

- Vill vi ha gränsöverskridande vård så ska vi själva besluta om hur den ska organiseras.

Mihkel Nõmm (SVP)