Sjukhusdöd
På sjukhus som lags mer har det börjat med att BB stängts.
Genom att stänga BB så inleds den planerade nedläggningen av ett mindre sjukhus. Argument som säger att det är säkrare att föda på det större sjukhuset lyftes fram för att rättfärdiga en stängning.Det finns inga påvisbara fakta som talar för att det är bättre att föda på större sjukhus, snarare visare det sig vara tvärt om. Sanningen är att argumenten har ifrågasatts. Tidigare Katrineholmsläkaren Karl-Holger Sjöberg har i den största undersökning som genomförts visat på motsatsen, det var säkrare att föda på ett mindre sjukhus. Just BB-stängningen är början till slutet för ett sjukhus. Det är av naturliga skäl ingen som de beslutande är intresserade att upplysa om. Omedelbart uppstår protesterna från allmänheten och de hade kommit alldeles för tidigt för att beslut i tysthet skulle genomföras. Om bara BB försvann kan det ändå verka som om sjukhuset fortfarande vara ett värdigt sjukhus.
Kostnader har använts som argument trots att planen varit något annat. Trots att BB stängts och en nedläggning väntar görs investeringar på sjukhusen i form av ny- och ombyggnation. Kvinnokliniken i Katrineholm har blivit nybyggd. Dialysens som skulle startas blev en tumme. Omflyttningar inom sjukhusen sker för att förbereda stängning. Psykiatrin flyttar till Nyköping och ögonkliniken till Eskilstuna. Desutom är det märkligt att den hudklinik som fullmäktige beslutade om 1992 till Katrineholm, men som aldrig skapades, nu 2008 föreslås avvecklas.
Styrningen av att de mindre sjukhusen läggs ner kan härledas till högre ort. Har riksdagen gett ett beställningsarbete till Socialstyrelsen för att reducera antalet Akutsjukhus i Sverige?
I sammanhanget är även skattebetalarens uppfattning om vad det är för sjukvård som behövs som borde vara avgörande för vad de politiskt valda har att utföra. Trotts att den framtida vården förväntas kräva allt mer resurser av en åldrande befolkning är frågan om detta, på bästa sätt sker genom att vården koncentreras till färre enheter? Det är även av vikt att värdera den samlade ekonomiska kostnaden för samhället av att det blir allt färre sjukhus. Någonstans borde det uppstå en brytpunkt där större enheter får en minskande lönsamhet. Frågan är om kostnader minskar eller försvinner när verksamhet koncentreras?
- Den smygstängning av sjukvårdsresurser som nu planeras i Sörmland är en fråga om en seriös hantering av skattemedel. Är det detta som medborgarna anser vara den framtida Sörmländska sjukvården?
- Är det en rå anpassning till de villkor som uppstå vid en storregion med Stockholm?
- Det enda regionala alternativet som samtliga politiska partier i fullmäktige strävar efter är Stockholm.
Sjukvårdspartiet anser att det är många frågor som får en konstig hantering. Bla den om att det råder läkarbrist då Landstinsfullmäktiges ordförande Anders Bjurström (fp) och Landstingsstyrelsens ordförande Lotta Finstorp (m) unisont avslog en motion 2007 om att fullmäktige skulle handla i saken. En sådan snäv verklighetsuppfattning ger merkostnader för hyrläkare i 2007 bokslut med 80 miljoner. Och det var bara på läkarsidan 30 miljoner mer än budget. Att utbilda en läkare i 6 år kostar samhället 1.5 miljoner. Landstinget betalar gladeligen 80 miljoner för ingenting när mint 50 läkare årligen kunde utbildas för merkostnaden. Tog staten sitt ansvar och utbildade skulle kostnaderna för landstinget sjunka och vi fick bättre kontakt med vården. Det är som en debattör målande uttryckte, ”Ensam ko ska inte gå i för stor hage”. Saknar ledningen vision behöver den bytas. Nu byts bara halva ut och blir det då endast en halvmesyr?
Christina Hjälm Ordf. Sjukvårdspartiet Eskilstuna
Mihkel Nõmm Ordf. Sjukvårdspartiet Sörmland
Debattartikel införd i Sörmlands Nyheter 22/8-2008
Kommentarer
Trackback
